söndag 10 april 2011

Jag hade faktiskt glömt bort (förträngt) det. Hur oerhört fruktansvärt ont det gör när någon man tycker om inte bryr sig om mig. När jag i min tur bryr mig så väldigt. För mig spelar inte distans mellan mig och personen någon roll, inte heller tid som förflyter, jag bryr mig fortfarande. Älskar likväl. Men när det gäller andra, då verkar "out of sight out of mind" passa. Att så fort jag inte är nära så glöms jag bort, jag spelar ingen roll. Det kvittar hur jag mår, vad jag känner, vad jag tänker, vad jag ska göra. Och nej, det är inget man kan kräva av någon annan, jag vet. Men det gör likt förbaskat så helvetiskt ont....
Jag har varit beredd att offra allt jag har mer eller mindre, för att göra någon annan lycklig, för att hjälpa, men för den så verkar det inte spela någon roll om jag finns kvar, nästan så att det lutar åt att det skönaste vore om jag försvann, lämnade ifred.
Så det är väl det jag får göra, lämna, ge upp, släppa taget. För det är väl att verkligen älska någon? Att låta dem gå om det är det de vill? Oavsett vad man själv känner...

torsdag 24 mars 2011

Igår vaccinerades jag med Twinrix och köpte myggmedel och myggnät. Idag inköptes bland annat kikare och ficklampa. Vad kan det vara som är på gång.... :P

tisdag 22 mars 2011

Insett att jag knappast kan sitta och peppa min "lillasyster" att följa sina drömmar om jag inte ens lyssnar på mina egna råd.
Så även om det skrämmer skiten ur mig, så ska jag genomföra detta äventyr. Må det bära eller brista.
Om/när jag vet hur det blir, om jag överlever så ska ni få veta.


I’m there again, deep down in the abyss. And for every time I feel like I’m falling further down and have a harder time climbing back up.

Can´t help to wonder how deep this hole is. And what will happen when I´ll hit the ground?

lördag 19 mars 2011

Tankar

Jag önskar jag visste hur man tar delar av en ljudfil och la upp den här. Men jag har ingen aning så jag får försöka återberätta det istället.
Återigen har Magnus Betnér sagt det offentligt det jag tänkt. Han har ju ett eget program på Bandit på fredagarna och där tog han bland annat upp den omtalade Örebromannen som är misstänkt för att ha våldtagit 16 kvinor, och det är väl bra. Men det som är underligt är att medan denna nyhet rönt extrem uppmärksamhet så har den s.k Cykelmannen i Farsta knappt nämnts med mer än notis. Men han är ju misstänkt för att "bara" ha våldtagit 13 kvinnor....Hur många av er har hörts talats om den senare??
Och värst av allt är denna krönika skriven av herr Cantwell. "Hagamannen- en blek kopia av gåtan Eliasson".... Ursäkta men vad?? Så nu börjar vi ranka våldtäktsmän också? Vet inte om jag tror att NÅGON av Hagamannens offer anser att han är en blek kopia av NÅGONTING.


fredag 18 mars 2011

Igår blev jag utskälld på gymmet. I och för sig förstod jag att det antagligen att det skulle bli reaktionen men kunde inte hålla tyst.
Det handlade om en tjej som jag för kanske fem-sex månader alltid såg på gymmet, så fort jag var där så var hon där på någon av konditionsmaskinerna, bara skinn och ben, och det gjorde ont i mig redan då. Men sen har jag inte sett henne sedan dess. Men nu var hon där igen igår, nu styrketränade hon, och om möjligt var hon ännu smalare nu än innan. Förstår inte hur hennes armar orkade något alls.
Så nu var jag bara tvungen, kunde inte hålla tyst längre. Var väl totalt osmidigt av mig, men jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig, så jag frågade rakt ut om hon ville ha hjälp med sin anorexia, och såklart exploderade hon. Och jag förstod ju att om man är och tränar så har man inte insett vilka problem man faktiskt har, men kanske kanske kanske har jag sått ett frö hos henne...
Antagligen fel av mig att stilla mitt eget samvete men ...