Igår blev jag utskälld på gymmet. I och för sig förstod jag att det antagligen att det skulle bli reaktionen men kunde inte hålla tyst.

Det handlade om en tjej som jag för kanske fem-sex månader alltid såg på gymmet, så fort jag var där så var hon där på någon av konditionsmaskinerna, bara skinn och ben, och det gjorde ont i mig redan då. Men sen har jag inte sett henne sedan dess. Men nu var hon där igen igår, nu styrketränade hon, och om möjligt var hon ännu smalare nu än innan. Förstår inte hur hennes armar orkade något alls.

Så nu var jag bara tvungen, kunde inte hålla tyst längre. Var väl totalt osmidigt av mig, men jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig, så jag frågade rakt ut om hon ville ha hjälp med sin anorexia, och såklart exploderade hon. Och jag förstod ju att om man är och tränar så har man inte insett vilka problem man faktiskt har, men kanske kanske kanske har jag sått ett frö hos henne...

Antagligen fel av mig att stilla mitt eget samvete men ...